annacarins.blogg.se

Det blev en trevlig helg det här. Kom upp strax före tolv natten till lördag, mamma och pappa hade gjort iordning spagetti och köttfärssås som vi åt ute. Otroligt skönt att sitta ute mitt i natten och äta, lyssna på vattnet och bara mysa. Tyvärr var det ganska mycket mygg men det är väl sånt man får ta.

 

På lördagen vaknade vi tidigt. Extremt tidigt. Den lilla hunden tyckte att det var dags att gå upp och leka när klockan var sju, det kändes sådär kan jag väl säga. Nu var det ju fint väder så det var ju bara att ta till vara på solen den tiden vi hade. Klockan två satte vi oss i bilen och åkte mot  Västerås och dopet, det slutade i katastrof. Ombyggnationer på vägen så jag fick köra som en idiot, vi följde GPS:en och vi hamnade vid fel kyrka. Hur vi än försökte så hittade vi inte kyrkan vi skulle till. Vi kom till fikat istället så vi missade hela dopet. Jag hade ont i magen och Oscar var på allmänt dåligt humör efter resan. Kanon. Kan tillägga att vi åkte från solsken och värme till spöregn och åska, ännu mer underbart. Men men, vad gör man inte för vänner? Hur som helst var vi där på fikat och det var ju trevligt. Vi blev tvugna att åka tillbaka vid sju så vi missade presentöppningen och det var ju lite synd, men vi har ju tid att kolla på allt hon fick nu efteråt, vi bor ju ändå grannar. Vi köpte ett berlockarmband i silver, jätte sött.

 

Igår var en slapp dag som spenderades i en solstol läsandes en bok. Magen värkte som bara den så jag ansträngde mig inte allt för mycket. Oscar fixade grillunch, hamburgare och sen åkte vi tillbaka hem till Solna. Ingen av oss var det minsta taggade på att komma hem men vi var så illa tvugna.

 

Nu ligger jag på soffan och väntar på att klockan ska bli fyra så jag kan åka till sjukgymnaste och se vad hon har att säga om min mage. Inatt har jag knappt kunnat sova då det har gjort så ont. Inte det minsta mysigt. Hoppas att hon kan hjälpa mig på något sätt. Oscar jobbar långpanna så ikväll är det jag och Jesse som får reda oss själva. Hoppas på att vi kanske blir bjudna på middag hos farmor och farfar, annars blir det köttbullar med spagetti, känns lagom avancerat.

 

Är sängliggandes och ynklig. Har jobbat ganska hårt den senaste tiden och jag tror kanske inte att det har varit så jätte bra. I förra veckan började jag få ont i magen på jobbet och efter helgen har jag knappt kunnat sova för att jag har haft såna värkar. Droppen var igår då jag knappt kunde ta mig ur sängen för att det gjorde så förbannat ont, fick inse att det inte riktigt funkade att jobba den här helgen. Har ringt till barnmorskemottagningen och de trodde att det är foglossning. Ska till en sjukgymnast på måndag för att se vad det är, tyvärr känns det som att min karriär inom restaurangbranschen för tillfället är över.

 

Igår låg jag hemma hos mina föräldrar och var ynklig och idag har jag varit hemma och varit ynklig i min ensamhet. Blev tvungen att gå till Solna Centrum och köpa present då vi ska på barndop imorgon. Det var en pärs. Nu ligegr jag med värk i soffan och tycker synd om mig själv. Men men, det går väl över bara man vilar och tar det lugnt hoppas jag.

 

Imorgon är det dop för Ida-Louise i Västerås. Det kommer bli kul, bara att hoppas att det inte gör så ont imorgon. Provade en av mina kläningar som jag inte kunnat ha tidigare då den varit alldeles för stor, nu sitter den perfekt och jag kände mig riktigt fin i den. Ska be Oscar ta kort imorgon så jag har bevis på att jag någon gång under graviditeten faktiskt såg ganska sexig ut trots magen. Skämt o sido, jag är fortfarande ganska liten så större lär jag ju bli.

 

Oscar jobbade långpanna idag så han kommer hem vid 22, direkt när han kommit hem åker vi till Sandviken. Egentligen är det väl inte närmare att åka från Sandviken till Västerås, där dopet är, men det är skönt att få komma bort lite. Jag varvar ner mycket bättre när jag är där uppe och man sover mycket skönare.

 

I övrigt har det inte hänt så mycket på senaste annat än att jag har jobbat och blivit idiotförklarad av fulla gäster som kom till oss efter Elitloppet. Det var sådär. Mina hormoner bubblade upp och jag höll på att börja gråta, sen tog jag ett djupt andetag och blev arg på gästerna istället. Vet inte riktigt vad som var bäst/sämst men men, jag tar inte vad som helst längre. De får väl tycka vad de vill egentligen. Travmänniskor är speciella, så mycket kan man ju säga iaf.

 

I måndags var vi på Skansen och det är ju alltid trevligt. Blev lite för mycket promenerande för mig men det var kul iaf. Jag och Oscar uppskattade väl djuren mer än vad Jesse gjorde, han ville mest klättra i klätterställningar och sånt.

 

 

Nu är det bara för mig att fortsätta vara ynklig i soffan ett tag tills till Oscar kommer hem och vi kan åka. Jag köpte en ny skjorta till honom idag när jag var i centrum så jag är lite spänd på vad han tycker om den. Hoppas han tycker om den för jag tyckte den var super snygg. Iof är ju det det viktigtaste...

 

Efter en grymt tung jobbhelg med många sura miner från min sida är vi nu framme i Sandviken. Eller ja, vi kom fram inatt men det är nu man känner att man kan koppla av på riktigt. Innan jag lade mig stängde jag av alla larm på telefonen för att inte bli väck tidigt på morgonen. Det blev jag i alla fall, av Jesses lärarinna som inte hade kollat sitt fack och sett lappen jag lämnat om att Jesse skulle vara ledig. Tack för den liksom. Såna saker stör mig något så otroligt. Det var bara  att gå upp och gilla läget. Fick i och försig lite trevlig kvalitetstid med mina föräldrar, Oscar vaknade inte förrän klockan, han behövde nog sova.

 

Snart bär det av till Valbo för inköp av mat och sånt där annat nödvändigt som kan vara bra att ha. Vädret är riktigt kasst idag så man är ju inte sådär överdrivet sugen på att spendera tid ute direkt. Nej, idag är en mysdag rakt igenom.

 

Inte nog med att jag har förkylningen från helvettet, jag fick en migrän på det också. Vaknade upp från min middagslur med huvudvärken från helvettet, låg och grät för att det gjorde så ont. Nått allvarligt fel är det ju på mig. Hur som helst var det bara att bita ihop och låtsas som ingenting, åkte och hämtade Jesse på skolan och sen var det bara att börja laga middag. Idag blev det köttfärsås till hela familjen och det var uppskattat vilket alltid är roligt. Betalat alla räkningar har jag också gjort och jag har förvånansvärt mycket pengar över. Känns riktigt skönt. Inatt kanske jag kan sova ordentligt.

 

Jag känner att det har varit jäkligt mycket gnäll på mig på senaste tiden. Iof blir man ju inte så jäkla possitiv när man är sjuk, men iaf, det har varit gnälligt på mig på senaste. Ska bli ändring på det. I takt med att vädret blir bättre blir väl förhoppningsvis humöret bättre också.

 

Imorgon påbörjas jobbhelgen som blir lång och jobbig om jag tror rätt. Det är bara att hoppas på bra dricks som vanligt så överlever man den här helgen också. På söndag drar vi till Sandviken så då har man ju någonting att se fram emot och det brukar alltid fungera som en liten morrot. Det brukar vara lättare att göra omotiverade saker om man har någotning roligt som man vet att man ska göra.

 

Det var längesen jag kände mig påtagligt ensam när jag har varit ensam hemma. På senaste tiden har jag mest tyckt att det har varit skönt att få några timmar för mig själv men så är inte fallet idag. Vet inte varför men jag har som en obehagskänsla i kroppen, får ingen ro riktigt och känner mig inte bekväm i något av rummen, varken vardagsrummet eller sovrummet. Mycket märkligt, men det är säkert febern som spökar.Får hoppas på att det blir bättre till imorgon, då är det iof bara på dagen som jag behöver vara ensam. Oscar jobbar lunchpass så då får jag ha honom hemma på kvällen, känner jag mig lite piggare ska jag laga familjemiddag imorgon, det är alltid uppskattat. Pizza är iof också alltid uppskattat av familjen men jag föredrar ordentlig mat.

 

Har börjat känna mig allmänt less på det mesta nu. Var en evighet sen jag hade en ordentlig semester. Visst, vi var i Thailand innan jul men så mycket ledig blev det inte, mest bara en massa passande av Jesse och det var väl ingen höjdare om jag ska vara helt ärlig. Nej, nu vill jag bara att den här sommaren ska komma och sen hösten så att jag kan få lite ledigt. Jag planerar nämligen att checka ut i september. Det känns som en bra grej. Ska försöka lägga undan så mycket som jag bara kan fram tills dess så att jag inte behöver gå runt och oroa mig för pengar. Hur som helst har nedräkningen börjat, det enda som saknas är en såndär kalender som man kryssar dagarna som går, får nog införskaffa en sådan.

 

Har finbesök här hemma, Jenny och Ida-Louise. Båda två ligger utslagna på min soffa, det tar på krafterna att vara ensamstående småbarnsmamma så jag låter dem sova. Vi har ätit thaimat och kollat ointressanta tv-program. Lillskruttan fick en skrikattack och skrek i 1 timme också, Jenny blev helt förstörd då hon aldrig varit med om det tidigare. Jag förklarade att "vanliga barn" skriker sådär mest hela tiden, hon insåg då att hon ju faktiskt har en väldigt lugn trollunge.

 

Oscar jobbar kväll så han väntas inte komma hem förrän om en timme eller två. Han fick ta bilen idag så då kommer han hem snabbt iaf. Jag saknar honom när han inte är hemma. Det låter löjligt när jag säger att jag saknar honom på dagarna men så är det, jag gillar verkligen att umgås med honom.

 

Imorgon och på lördag är det jobb. Tror att det blir ganska mycket den här helgen, dels för att det är helgen innan lön och folk vill spendera sina sista pengar men också för att det är Olympiatravet på lördag. Mitt jobb är ju ett riktigt travställe så då kan det nog bli ganska mycket att stå i. Sen vore det ju kul om vi kunde vinna lite pengar den här helgen också men sån tur får man väl inte ha.

 

Idag är dagen D. Idag har min älskade teoriprov och uppkörning för körkortet. Vill så innerligt att det ska gå bra för honom, han har varit så duktig och pluggat och kört. Han är värd att lyckas nu. Han hade ju körkort föut men det blev han ju av med ganska snabbt då han körde förfort. När han får körkort den här gången ska han hålla sig till hastighetsbegränsningarna, då får jag köra förfort om det krävs för min prövotid är slut. Jag ska hur som helst följa med Oscar in till stan för provet, vara moraliskt stöd. Själva uppkörningen följer jag inte med till, det känns bara dummt att åka runt halva stan för att sitta i något tråkigt väntrum.

 

Jag komemr aldrig glömma när jag tog körkort. Jag körde upp fyra ggr innan jag fick det. Min älskade pappa följde med mig till alla uppkörningar och satt och väntade i bilen utanför. Jag kom ut gråtandes och han tröstade. Sista gången grät jag också fast då var det av lycka. Nu är det tre år sedan, känns som igår.

 

Nu börjar det bli dags att röra på sig! Nu håller vi tummarna!

 

 

Usch, fick hem papper från ifrån vår hyresgästförening. Jäkla skojare, nu höjer de hyran igen. Helt galet. Vi betalar nästan 10.000:-/månaden för en lägenhet som i ärlighetens namn inte är så jäkla special. Måste hitta någonting nytt men det är inte så enkelt som man kan tro. Jag är ganska kräsen och vill bo kvar här i Solna, fast inte vart som helst i Solna utan det ska vara i de området som jag bor i nu på ett ungefär. Inte det enklaste att hitta faktiskt. Mycket irriterande. Får sätta mig ner med Oscar någon dag när vi båda är lediga och gå igenom lägenheter på allvar. Hiss måste det finnas, gärna balkong och mer än gärna två toaletter. Sen ska det vara ljust och luftigt och om det finns en öppenspis är det ett stort plus. Nej, jag är inte kräsen jag inte.

 

Har för övrigt klarat av rätt mycket idag. Varit och tränat på morgonen, var hos tandläkaren emd Jesse på eftermiddagen, shoppade lite kläder till Jesse inne i stan och tog en tidig middag på donken efter det. Fikade hemma hos mor och far och sen har jag hunnit städa lägenheten och tvättat två maskiner. Känns ganska skönt faktiskt. Nu är det dags att sortera strumpor och det är ju typ det tråkigaste som finns!

 

 

 

Ja, bandyn gick ju inte riktigt som man hade hoppats, men men, det var en rolig match att se iaf. Lite väl kallt var det dock inne i arenan och SAIK klacken stod ju inte direkt upp och hoppade, de har lite att lära ifrån Stockholmsklackarna. Hammarby spelade helt klart bäst och var värdiga vinnare. Sen är det ju kul att det är någon sport som de är bra i... Efter matchens slut, när alla stormade planen, spelade de "Hammarbysången" så nu har jag fått den på huvudet. Det är inte OK när man hejjar på AIK.

 

Oscar skötte cateringen vi hade igår så jag åkte in till stan och hämtade honom efter det så gick vi och åt på Broncos vid Rådmansgatan. Det var ju St:Patrics day igår så jag fick en såndär fin mössa även fast jag inte drack någon öl utan mineralvatten till maten. Kändes lite smått märkligt att inte fira St:Patrics men men, jag får ta igen det nästa år.

 

 

 

 

Efter att ha skrivit stödord och markerat det viktigaste i boken gjorde Oscar testet igen och det gick jätte bra. Jag är inte så tokig på såntdär jag inte. Nu har vi fått i oss lite lunch så nu är det snart dags att röra sig mot jobbet. Lite otaggad är man väl men men, det reder sig nog så fort man kommer dit.

 

Blev tacos till middag. En såndär löjligt klyschig middag som vi lagade tillsammans, alla stod i köket och skrattade sådär lagom mycket och hjälptes åt. Svennebanan-liv delux. Fast jag gillar det. Det är en trygghet som jag inte känt förut.

 

Förr i världen fick jag ångest av att vara hemma, ångest av blotta tanken på att leva resten av mitt liv med en person. Även fast jag hade den där tok-ångesten över att vara bunden så hade jag ännu mer ångest över att vara ensam. Jag klamrade mig fast i en relation som var käpprätt åt helvette, någonting som jag mycket väl visste, fast ändå inte riktigt ville acceptera. Sen en dag fick det vara nog. Lika intensivt som jag hade älskat, lika snabbt försvann alla de känslorna. Eller, älskat hade jag nog heller aldrig gjort. Jag älskade kärleken.

 

Jag trodde aldrig att jag skulle hitta någon som kunde få mig att slappna av totalt. Någon som jag kunde lita på till 100% och någon som kunde få mig att må bra och vara honom trogen. Sen träffade jag Oscar. Min själsfrände. Killen hela dagen som är precis som mig. Samma skeva förhållandebakgrund och som hade samma skruvade förhållningssätt till hur förhållanden skulle se ut. Lika otroligt att jag skulle hitta någon som skulle kunna trollfföra mig, lika otroligt var det för Oscar att någon skulle kunna "tämja" honom. Men det gick. Förvånansvärt lätt för oss båda.

 

Så nu sitter vi här. Eller rättare sagt; jag sitter här och Oscar ligger bredvid på soffan och sover. Allt är sådär lagom harmoniskt och mysigt. Vuxet skulle jag nog våga säga.

 

Jag har alltid haft jätte lätt för att läsa, se sambandet mellan bokstäver och hur de ska ljudas. Läsförståelse har aldrig varit några problem, det kom samtidigt som jag lärde mig att läsa och ljuda. Nu ska ändå tilläggas att jag lider av en lindrig form av dyslexi. Jag har haft otroligt svårt för dubbeltecknat och särskrivning, jag har det fortfarande men inte i lika stor utsträckning som när jag var yngre och skulle skriva. Det går ju att träna bort och det är precis vad jag har gjort.

 

Det värsta jag visste när jag gick i lågstadiet, ettan - tvåan, var att ha högläsning med klassen. Inte för att jag tyckte att det var jobbigt att läsa högt, jag tyckte att det var jobbigt att lyssna på de andra i klassen som läste. De kunde ju inte. Det tog en evighet för dem att läsa ett stycke, de stakade sig och sa fel. Jag satt bara och önskade att lektionen skulle ta slut. Otroligt frustrerande.

 

Nu sitter jag här hemma och lyssna på Jesse, som går i ettan, som försöker läsa. Jag anstränger mig verkligen för att inte bli arg när han stakar sig. Jag försöker att ha tålamod och andas när han stakar sig. När han inte ser sambandet mellan bokstav och ljud försöker jag att ha överseende, men det är inte lätt. All den där olustighetskänslan som infann sig i mig när jag tvingades lyssna på andra när de läste är tillbaka. Jag vill bara lämna rummet och dra ett täcke över huvudet, men det går ju inte. Jag måste sitta bredvid, tålmodigt och lyssna på alla korta lättuttalade ord uttalas helt fel. Inte nog med att det gör mig galen, jag känner mig jäte dålig som blir galen över det. Gaaaah!